Inte roligt!
Jag drömde en jättejobbig och hemsk dröm i natt, och denna gång handlade det om mig själv. Kan berätta kortfattat:
Ni vet hur man har sett på filmer då det kommer andar som visar en sitt förflutna eller sin framtid? Ja, så var det för mig. Jag fick se mitt förflutna. Dock var det helt annorlunda jämfört med hur det var i min barndom.
Men denna varelse visade hur jag hade varit någon sorts eskortflicka, vid ca 6 års ålder. Då var det en gammal gubbe som hade sex med mig och uträttade sina behov med mig, mot min vilja. Eftersom att jag var så liten kunde jag inte göra nånting, så jag fick bara stå ut med det hela och hoppas på att det en vacker dag skulle ta slut. Men en dag tröttnade jag verkligen på den skiten, så jag rymde. Då blev jag jagad av soldater och poliser. Jag minns hur jag försökte gömma mig i minsta lilla hörn, och jag kröp ihop som en liten boll för att verkligen inte synas.
Sen helt plötsligt, sitter jag i ett rum med enbart ett bord och några stolar. Nu är jag lite äldre, kanske 19 som jag är nu. Jag sitter med en utredare och en psykolog. Även med mina föräldrar och min storebror. De berättar allt det här för mig, och jag bara bryter ihop. Jag skriker, gråter, sliter i mitt hår och är helt förstörd. Jag skriker att jag inte minns något från denna tid. Psykologen säger att det är normalt att man förtränger sådana händeleser. Vid denna sekund bryter Magnus(min bror) ihop. Han slänger saker omkring sig, han slår i väggarna och skriker att han ska döda den människan som gjort detta mot mig. Och just i denna sekund inser jag att mitt liv är förstört, och det kommer bli värre när Magnus gjort sitt med denna man. För då åker han in i fängelse.
Just vid denna tanke vaknar jag av att jag gråter, har jätteont i magen och verkligen känner mig trasig. Jag hade sådan olustig känsla, det var extremt jobbigt.
Hur mycket kan en dröm påverka en egentligen?! Jag känner mig fortfarande extremt obekväm.
Det blev inte så kortfattat som jag trodde. Men jag var verkligen tvungen att skriva av mig detta.
Nu till något roligare!
Jag hissar:
Julafton. Jag tycker det är mysigt att spendera den med nära och kära. Det är nog den enda gången på året man faktiskt njuter, i alla fall jag.
Jag dissar:
Snön. Ja, faktiskt. Jag har tröttnat på den helt och hållet nu. Jag vill ha sommar och jag vill kunna gå i klänningar och bara vara. Ge mig värme nu!
Ni vet hur man har sett på filmer då det kommer andar som visar en sitt förflutna eller sin framtid? Ja, så var det för mig. Jag fick se mitt förflutna. Dock var det helt annorlunda jämfört med hur det var i min barndom.
Men denna varelse visade hur jag hade varit någon sorts eskortflicka, vid ca 6 års ålder. Då var det en gammal gubbe som hade sex med mig och uträttade sina behov med mig, mot min vilja. Eftersom att jag var så liten kunde jag inte göra nånting, så jag fick bara stå ut med det hela och hoppas på att det en vacker dag skulle ta slut. Men en dag tröttnade jag verkligen på den skiten, så jag rymde. Då blev jag jagad av soldater och poliser. Jag minns hur jag försökte gömma mig i minsta lilla hörn, och jag kröp ihop som en liten boll för att verkligen inte synas.
Sen helt plötsligt, sitter jag i ett rum med enbart ett bord och några stolar. Nu är jag lite äldre, kanske 19 som jag är nu. Jag sitter med en utredare och en psykolog. Även med mina föräldrar och min storebror. De berättar allt det här för mig, och jag bara bryter ihop. Jag skriker, gråter, sliter i mitt hår och är helt förstörd. Jag skriker att jag inte minns något från denna tid. Psykologen säger att det är normalt att man förtränger sådana händeleser. Vid denna sekund bryter Magnus(min bror) ihop. Han slänger saker omkring sig, han slår i väggarna och skriker att han ska döda den människan som gjort detta mot mig. Och just i denna sekund inser jag att mitt liv är förstört, och det kommer bli värre när Magnus gjort sitt med denna man. För då åker han in i fängelse.
Just vid denna tanke vaknar jag av att jag gråter, har jätteont i magen och verkligen känner mig trasig. Jag hade sådan olustig känsla, det var extremt jobbigt.
Hur mycket kan en dröm påverka en egentligen?! Jag känner mig fortfarande extremt obekväm.
Det blev inte så kortfattat som jag trodde. Men jag var verkligen tvungen att skriva av mig detta.
Nu till något roligare!
Jag hissar:
Julafton. Jag tycker det är mysigt att spendera den med nära och kära. Det är nog den enda gången på året man faktiskt njuter, i alla fall jag.
Jag dissar:
Snön. Ja, faktiskt. Jag har tröttnat på den helt och hållet nu. Jag vill ha sommar och jag vill kunna gå i klänningar och bara vara. Ge mig värme nu!
Kommentarer
Trackback
