2011
Sämsta uppdatering, jag vet! Jag har passat på och njuta under min ledighet vilket har resulterat i att bloggen blivit bortglömd.
Jag tänkte bara slänga upp en bild på hur jag kommer se ut i dag samt skriva gott nytt år till alla mina läsare. Hoppas ni får en underbar kväll med god mat och många härliga skratt. Och sist men inte minst, gör inget jag inte skulle göra ;)
Bjussar även på en annan färgklick:
Jag tänkte bara slänga upp en bild på hur jag kommer se ut i dag samt skriva gott nytt år till alla mina läsare. Hoppas ni får en underbar kväll med god mat och många härliga skratt. Och sist men inte minst, gör inget jag inte skulle göra ;)
Bjussar även på en annan färgklick:
Jag är så stolt över min familj, haha!
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
- Blåa jeans som för övrigt ser svarta ut på bilden från Tiger Of Sweden.
- Hade dock inte denna tröja på mig på jobbet. Då hade jag en mörkblå kofta från Gina Tricot som jag älskar.
- Min favoritklocka från Friis&Company. En sådan ovanför fast svart.
- Mina underbara kängor från Din Sko. Använder dessa flitigt! Älskar dem.
Dag 09 – Min tro
Jag tror inte direkt på någon religion. Jag kallar mig faktiskt för ateist. För mig är det svårt att tro att en viss Gud skapade människan. Jag tror snarare att det från början var några enstaka celler som byggdes upp av varandra och tillslut, efter många många år blev det en människa. Och som vi har utvecklats!
Jag skulle heller inte kunna tänka mig att leva utefter en religion. För mig blir det ett alldeles för icke-jagstyrt liv.
Jag klandrar dock inte dem som lever efter en viss religion. Såvida de inte beskyller sin religion då de begått brott och liknande. Som självmordsbombare till exempel.
Motivet för de flesta självmordsbombare är ofta religiöst. Och att beskylla sin tro eller Gud är för mig, helt sinnessjukt. Jag tror inte någon Gud "vill" att sina trogna ska ta livet av någon. Jag är inte jättepåläst om alla de religioner men lite fakta kan jag.
Jag skulle heller inte kunna tänka mig att leva utefter en religion. För mig blir det ett alldeles för icke-jagstyrt liv.
Jag klandrar dock inte dem som lever efter en viss religion. Såvida de inte beskyller sin religion då de begått brott och liknande. Som självmordsbombare till exempel.
Motivet för de flesta självmordsbombare är ofta religiöst. Och att beskylla sin tro eller Gud är för mig, helt sinnessjukt. Jag tror inte någon Gud "vill" att sina trogna ska ta livet av någon. Jag är inte jättepåläst om alla de religioner men lite fakta kan jag.
<3
I miss you baby B.
Fem dagar kvar till jul
I dag har vi bakat för fulla muggar. Det var tänkt att vi skulle göra lussebullar men så blev inte fallet. Istället gjorde vi ett helt eget pepparkakshus och massvis med pepparkakor. Och jag som inte ens är så förstjust i pepparkakor, haha. Det är själva baket som är mysigt, tycker jag.
I morgon är det måndag för er som har missat det. För mig innebär det tre dagar till julledighet. Det ska bli så jäkla skönt att vara ledig. På torsdag ska vi handla de sista julklapparna. Undra hur det kommer gå egentligen. Det kommer förmodligen vara fullsmockat med människor så det jag inte får glömma är att ta med mig är mitt tålamod.
Nu ska jag hoppa in i duschen och fixa mina naglar. Tänkte köra med rött nagellack så det ger lite julkänsla i morgon i repan ;)
Dag 08 – Ett ögonblick
Jag minns en gång då du kom inspringandes i kafeterian med en bunt papper i handen. Jag satt med mina vänner och spelade kort och hade roligt. Du skrek något om min blogg som finns på internet. Jag förstod inte vad du menade till en början. När du sedan förklarade förstod jag direkt. Jag reste mig upp och försökte ta tag i de papper som jag tyckte tillhörde mig. Du hade rotat i mitt liv. Din ynkrygg.
När du sedan yttrade dig om att jag levde med alkoholister och själv var på väg att bli en medan du levde med akademiker(ack vilket fint ord, inte sant? Och då vill jag bara påpeka att min mamma också har en akademisk utbildning) reste jag mig snabbt upp och tryckte ansiktet mot dig och frågade "vadfan är det du säger?". I samma veva försökte jag återigen rycka de hederliga papper ur din näve samtidigt som du tar i med all kraft du har och slår mig i mellangärdet med en knuten näve. Jag kunde inte tro mina ögon. Jag föll tillbaka ned i stolen samtidigt som jag tappade andan i många långa och jobbiga sekunder. Ingen kunde tro sina ögon. Varken jag, mina vänner eller de lärare som skådade denna händelse.
Du sprang snabbt som attan samtidigt som du skrek att "nu ska du minsann gå upp till rektorn". Jag tänkte att det är väl inga problem. Han har slagit mig och han ska få sota för det här.
Väl uppe hos rektorn rådde det nästintill krig. En av de vänner som har varit med om den äldre historien med samma kille följde med. För att vinna det här måste jag bete mig moget och inte skrika, tänkte jag. Jag talade lugnt men väldigt bestämt. Förklarade hela situationen och allt som hänt tidigare. Rektorn verkade inte ett dugg bekymrad. Jag blev inte förvånad faktiskt.
Det hela slutade med att jag var tvungen att polisanmäla händelsen. Inte rektorn, inte skolan, ingen lärare. Utan jag, offret som hade blivit utsatt för misshandel.
Det enda polisen var benägen till att göra trots att jag hade ca 6-7 vittnen var att skicka hem ett papper från brottsofferjouren. Dekadent rättsystem? Ja, jag tycker det. Jag har aldrig fått erfara att det svenska rättsystemet fungerar bra.
När du sedan yttrade dig om att jag levde med alkoholister och själv var på väg att bli en medan du levde med akademiker(ack vilket fint ord, inte sant? Och då vill jag bara påpeka att min mamma också har en akademisk utbildning) reste jag mig snabbt upp och tryckte ansiktet mot dig och frågade "vadfan är det du säger?". I samma veva försökte jag återigen rycka de hederliga papper ur din näve samtidigt som du tar i med all kraft du har och slår mig i mellangärdet med en knuten näve. Jag kunde inte tro mina ögon. Jag föll tillbaka ned i stolen samtidigt som jag tappade andan i många långa och jobbiga sekunder. Ingen kunde tro sina ögon. Varken jag, mina vänner eller de lärare som skådade denna händelse.
Du sprang snabbt som attan samtidigt som du skrek att "nu ska du minsann gå upp till rektorn". Jag tänkte att det är väl inga problem. Han har slagit mig och han ska få sota för det här.
Väl uppe hos rektorn rådde det nästintill krig. En av de vänner som har varit med om den äldre historien med samma kille följde med. För att vinna det här måste jag bete mig moget och inte skrika, tänkte jag. Jag talade lugnt men väldigt bestämt. Förklarade hela situationen och allt som hänt tidigare. Rektorn verkade inte ett dugg bekymrad. Jag blev inte förvånad faktiskt.
Det hela slutade med att jag var tvungen att polisanmäla händelsen. Inte rektorn, inte skolan, ingen lärare. Utan jag, offret som hade blivit utsatt för misshandel.
Det enda polisen var benägen till att göra trots att jag hade ca 6-7 vittnen var att skicka hem ett papper från brottsofferjouren. Dekadent rättsystem? Ja, jag tycker det. Jag har aldrig fått erfara att det svenska rättsystemet fungerar bra.
Dag 07 – Min bästa vän
Min bästa vän ska vara någon som är lojal vad det än gäller. Som ska ge mig goda råd och inte bara säga de saker jag vill höra, utan de saker jag måste höra. Det ska vara en människa som orkar lyssna när jag är ledsen och mår dåligt.
Och trots milavstånd ska denne komma om det behövs.
Kort och gott.
Och trots milavstånd ska denne komma om det behövs.
Kort och gott.
Dag 06 – Min dag
Min dag ville jag helst spendera i sängen med min älskling. Det var alldeles för svårt att inte ligga kvar i morse när klockan ringde. Jag var jättetrött, jag låg perfekt, kudden var som skönast och Rickard låg brevid mig.
Men istället gick jag upp för att vanka iväg till jobbet. Men inte klagar jag på det. Jag har haft en jättebra dag på jobbet trots att eftermiddagen var ganska sysslolös i receptionen. Som den nästan alltid är varje eftermiddag, varje dag och varje vecka. Men har man rätt sällskap, som jag alltid har, blir timmarna mycket roligare. I dag sällskapade jag med min teamledare. Hon får en alltid att skratta.
Kvällen ska jag spendera framför tvn med R tror jag. Blir nog inget mer avancerat än så och jag gillar't. I dag är jag extra trött och känner mig extra seg i kroppen. Jag känner hur huvudet inte hänger mig och bara hänger där. Haha!
Men istället gick jag upp för att vanka iväg till jobbet. Men inte klagar jag på det. Jag har haft en jättebra dag på jobbet trots att eftermiddagen var ganska sysslolös i receptionen. Som den nästan alltid är varje eftermiddag, varje dag och varje vecka. Men har man rätt sällskap, som jag alltid har, blir timmarna mycket roligare. I dag sällskapade jag med min teamledare. Hon får en alltid att skratta.
Kvällen ska jag spendera framför tvn med R tror jag. Blir nog inget mer avancerat än så och jag gillar't. I dag är jag extra trött och känner mig extra seg i kroppen. Jag känner hur huvudet inte hänger mig och bara hänger där. Haha!
Dag 05 – Vad är kärlek?
Kärlek för mig är att vakna brevid den man älskar. Att känna sig uppskattad och älskad.
Kärlek för mig är att trivas med sina jobbkollegor. Att kunna skratta tillsammans och kunna skämta.
Kärlek för mig är att umgås med familjen. Att alltid kunna prata med varandra vad det än gäller.
Kärlek för mig är att kunna älska sig själv. Att inse sina brister och även acceptera att man inte är perfekt.
Kärlek för mig är att trivas med sina jobbkollegor. Att kunna skratta tillsammans och kunna skämta.
Kärlek för mig är att umgås med familjen. Att alltid kunna prata med varandra vad det än gäller.
Kärlek för mig är att kunna älska sig själv. Att inse sina brister och även acceptera att man inte är perfekt.
Dag 04 – Det här åt jag i dag
I morse när klockan slog 06.15 slängde jag i mig lite naturell yogurt. Det äter jag varje morgon. Oftast har jag ingen som helst matlust men kan ändå känna mig hungrig. Då duger yoghurt alldeles utmärkt.
Till lunch käkade jag min berömda och übergoda korvstroganoff som jag lyckades mecka ihop i går. Den smakade lika gott som i går.
På eftermiddagen blev det en bit kladdkaka då vi på jobbet firade våran teamledare som fyller år i dag.
Till middag blev det bara tomatsoppa med makaroner. Enkelt men jättegott!
Det här inlägget känns jättetråkigt vilket ni förmodligen också tycker. Men jag håller mig till listan ;)
Till lunch käkade jag min berömda och übergoda korvstroganoff som jag lyckades mecka ihop i går. Den smakade lika gott som i går.
På eftermiddagen blev det en bit kladdkaka då vi på jobbet firade våran teamledare som fyller år i dag.
Till middag blev det bara tomatsoppa med makaroner. Enkelt men jättegott!
Det här inlägget känns jättetråkigt vilket ni förmodligen också tycker. Men jag håller mig till listan ;)
Onsdag
Det blev besöksrekord i går. Jag tycker det är skitroligt att det blir fler och fler som läser min blogg. Keep it up.
Onsdagen började tidigt helt utan problem. Eller ja, jag snoozade, hmm typ, 3 gånger.. Men jag kom upp och det gjorde jag med glatt humör PLUS att jag hann med bussen! Dessa dagar har gått jättefort, förstår inte var tiden tar vägen.
I morgon ska jag och mamsen stanna kvar i stan för att handla julklappar åt våra gubbar. Mamma verkar vara lite osäker på vad hon ska köpa så ska hjälpa henne lite. Vi ska även äta middag inne i stan så det kommer bli supermys. Jag är fortfarande lite nojig över det där med självmordsbombaren. Jag vill inte dö. Vem vill det? Jag försöker att inte tänka på det, men lättare sagt än gjort.
På tal om det. Jag läste i Metro i morse att de har satt ut extra säkerhetsvakter på T-centralen. Var då nånstans undrar jag då? Jag såg inte en jävel med uniform på sig i dag. De snackar bara en massa gojja. Uäk! Eller ja, om man bortser från den personal anställd av SL/SJ. Jag vill inte påstå att de har den utbildning som krävs för att kallas säkerhetsvakt.
Onsdagen började tidigt helt utan problem. Eller ja, jag snoozade, hmm typ, 3 gånger.. Men jag kom upp och det gjorde jag med glatt humör PLUS att jag hann med bussen! Dessa dagar har gått jättefort, förstår inte var tiden tar vägen.
I morgon ska jag och mamsen stanna kvar i stan för att handla julklappar åt våra gubbar. Mamma verkar vara lite osäker på vad hon ska köpa så ska hjälpa henne lite. Vi ska även äta middag inne i stan så det kommer bli supermys. Jag är fortfarande lite nojig över det där med självmordsbombaren. Jag vill inte dö. Vem vill det? Jag försöker att inte tänka på det, men lättare sagt än gjort.
På tal om det. Jag läste i Metro i morse att de har satt ut extra säkerhetsvakter på T-centralen. Var då nånstans undrar jag då? Jag såg inte en jävel med uniform på sig i dag. De snackar bara en massa gojja. Uäk! Eller ja, om man bortser från den personal anställd av SL/SJ. Jag vill inte påstå att de har den utbildning som krävs för att kallas säkerhetsvakt.
.
Det finns säkert någon som kommer tycka att jag ibland skriver för privata saker i min blogg. Men då vill jag bara poängtera en sak. Det är min blogg och det är jag som avgör vad som är för privat. Anledningen till att jag har en blogg är för jag ska kunna skriva av mig när jag vill. Jag skriver när jag är arg, när jag är glad, när jag är ledsen. Ja, när jag mår. Så face it.
Dag 03 – Mina föräldrar
Ja, var ska jag börja. Innan mina föräldrar skildes var allt som det ska vara i en "normal" familj. Mamma älskade mig och pappa älskade mig. De utförde olika aktiviteter med mig och min storebror. Pappa och jag hade vår egna aktivitet. Vi brukade gå ut i skogen och bara vandra runt och leka som ett barn ska göra med sin far. Ibland kunde vi gå till fårhagen som finns vid Bondestigen i Salem. Det finns dock inga får kvar. Vi brukade mata dem med knäckebröd och ibland kunde jag blir rädd för fåren. Då höll han om mig och berättade att det inte var farligt, att de bara var hungriga. Jag minns dessa ord väl.
Jag vet inte vad som hände när de skildes. Kärleken hade väl försvunnit. Pappa träffade en ny och mamma träffade en ny. De flyttade ihop och jag fick plötsligt många fler syskon än vad jag någonsin räknat med.
Pappa slutade med åren att ens hitta på något med mig. Jag kände mig lämnad och förstod inte riktigt varför allt blev som det blev. Jag kan fortfarande inte förstå vad som hände. Det är många jobbiga år jag inte ens tänker dra upp i bloggen som är alldeles för komplicerade och privata, men kort och gott. Jag tappade kontakten med min egen pappa trots att vi bodde under samma förbannade tak.
Mamma stöttade mig som en mamma ska göra. Hon har aldrig svikit mig. Aldrig. Visst, vi hade ett "uppehåll" i några år då jag var som mest rebell. Men både hon och jag visste att vi alltid kommer älska varandra. Jag vet det fortfarande. Det var en dag som jag packade mitt pick och pack och drog hemifrån. Jag kände att jag behövde frihet och utrymme. Behövde vara ifrån folk som ställde för höga krav på mig. Och det här var under den jobbigaste perioden i mitt liv. Allt hände på en och samma gång. Men under denna stund grät jag mycket och allt gjorde så ont för att jag lämnade mamma. Jag visste att jag sårade henne. Jag visste även att jag alltid skulle älska henne villkorslöst.
I dag har jag och mamma bra kontakt. Vi ses lite sällan tack vare att jag bor en bit bort och är utan körkort. Men vi försöker ringa, smsa, maila och hålla kontakten via facebook. Vi försöker också ses så ofta vi kan och orkar. Och så mycket som jag älskar henne kommer jag aldrig älska någon. Hon har gjort allt för mig och hon kommer aldrig tveka. Hon finns där när jag behöver henne och hon är ärlig mot mig. Vilket jag behöver! Ibland är det svårt att inse vad som är bäst för en själv.
Pappa och jag har dessvärre en väldigt dålig kontakt i dagsläget. Vi träffas aldrig förutom på födelsedagar och liknande. Ska jag vara helt ärlig så har jag gett upp hoppet om att återfå den relation vi en gång hade. Självklart bryr jag mig om honom men det är svårt att visa kärlek när jag inte får något tillbaka. Han har sin familj nu och hör av sig när han kan, jag får nöja mig med det. Kan inte han anpassa sig får jag göra det.
Jag vet inte vad som hände när de skildes. Kärleken hade väl försvunnit. Pappa träffade en ny och mamma träffade en ny. De flyttade ihop och jag fick plötsligt många fler syskon än vad jag någonsin räknat med.
Pappa slutade med åren att ens hitta på något med mig. Jag kände mig lämnad och förstod inte riktigt varför allt blev som det blev. Jag kan fortfarande inte förstå vad som hände. Det är många jobbiga år jag inte ens tänker dra upp i bloggen som är alldeles för komplicerade och privata, men kort och gott. Jag tappade kontakten med min egen pappa trots att vi bodde under samma förbannade tak.
Mamma stöttade mig som en mamma ska göra. Hon har aldrig svikit mig. Aldrig. Visst, vi hade ett "uppehåll" i några år då jag var som mest rebell. Men både hon och jag visste att vi alltid kommer älska varandra. Jag vet det fortfarande. Det var en dag som jag packade mitt pick och pack och drog hemifrån. Jag kände att jag behövde frihet och utrymme. Behövde vara ifrån folk som ställde för höga krav på mig. Och det här var under den jobbigaste perioden i mitt liv. Allt hände på en och samma gång. Men under denna stund grät jag mycket och allt gjorde så ont för att jag lämnade mamma. Jag visste att jag sårade henne. Jag visste även att jag alltid skulle älska henne villkorslöst.
I dag har jag och mamma bra kontakt. Vi ses lite sällan tack vare att jag bor en bit bort och är utan körkort. Men vi försöker ringa, smsa, maila och hålla kontakten via facebook. Vi försöker också ses så ofta vi kan och orkar. Och så mycket som jag älskar henne kommer jag aldrig älska någon. Hon har gjort allt för mig och hon kommer aldrig tveka. Hon finns där när jag behöver henne och hon är ärlig mot mig. Vilket jag behöver! Ibland är det svårt att inse vad som är bäst för en själv.
Pappa och jag har dessvärre en väldigt dålig kontakt i dagsläget. Vi träffas aldrig förutom på födelsedagar och liknande. Ska jag vara helt ärlig så har jag gett upp hoppet om att återfå den relation vi en gång hade. Självklart bryr jag mig om honom men det är svårt att visa kärlek när jag inte får något tillbaka. Han har sin familj nu och hör av sig när han kan, jag får nöja mig med det. Kan inte han anpassa sig får jag göra det.
Dag 02 – Min första kärlek
Jag vet inte var jag ska börja. Jag minns det som i går. Jag minns dock inte hur jag träffade denna kille. Jag var i 14års åldern tror jag och jag blev kär så fort jag såg honom. Om det antingen var hans utseende eller personlighet, det minns jag inte. Det var förmodligen en blandning.
Till en början var allt väldigt bra trots att vi aldrig bestämde att vi var tillsammans. Vi hade inget datum vilket inte var viktigt för mig om jag bara fick vara med honom. Just under denna period i mitt liv hade jag det väldigt jobbigt, det var mycket som hände. Det är nog en av anledningarna till varför jag mådde så bra med honom, han var som en tillflykt för mig. Han fick mig att känna att trots alla omständigheter var allting bra. Han behandlade mig som en törnrosa.
Men det vände nästan lika fort. Han hade sitt kriminella och jag mitt ickekriminella, kan man säga så? Jag ville inte blandas in i den smeten och han hade fullt upp. Jag minns alla gånger han ringde till mig och var orolig i telefonen. Någonting hade hänt, han var jagad etc. Och jag vill bara påpeka att han hade aldrig tanken att blanda in mig i det där. Han var för snäll.
Vi höll kontakten under flera år. Allt var till och från hela tiden. Han var aldrig elak mot mig på det sättet att han slog mig eller kallade mig för fula saker. Han sårade mig på andra sätt. Anledningen till att det "tog slut" var nog för att vi växte ifrån varandra, tror jag.
Jag har flera böcker från denna tid med anteckningar. Allt från tankar om just denna kille, både positiva tankar men även negativa. Jag minns glasklart hur jag skrev om hur allt rasade när vi bröt kontakten. Och jag vet att han var minst lika ledsen som mig. Jag plågade mig själv under dessa år, jag höll nästan på att få ett självdestruktivt beteende. Det berodde dock på många andra faktorer också, men han var en del av det. Jag kärade ned mig totalt i denna snubbe. Jag minns även att jag sa till mig själv att jag aldrig skulle glömma denna kille, och det har jag inte gjort. Självklart är jag inte kär i honom, jag har ju min underbara sambo nu. Men han har satt många spår i mitt liv. På gott och ont.
I dag är vi vänner som sällan pratar. Men jag vet att skulle vi ses, skulle det vara som att vi senast sågs förra veckan.
Till en början var allt väldigt bra trots att vi aldrig bestämde att vi var tillsammans. Vi hade inget datum vilket inte var viktigt för mig om jag bara fick vara med honom. Just under denna period i mitt liv hade jag det väldigt jobbigt, det var mycket som hände. Det är nog en av anledningarna till varför jag mådde så bra med honom, han var som en tillflykt för mig. Han fick mig att känna att trots alla omständigheter var allting bra. Han behandlade mig som en törnrosa.
Men det vände nästan lika fort. Han hade sitt kriminella och jag mitt ickekriminella, kan man säga så? Jag ville inte blandas in i den smeten och han hade fullt upp. Jag minns alla gånger han ringde till mig och var orolig i telefonen. Någonting hade hänt, han var jagad etc. Och jag vill bara påpeka att han hade aldrig tanken att blanda in mig i det där. Han var för snäll.
Vi höll kontakten under flera år. Allt var till och från hela tiden. Han var aldrig elak mot mig på det sättet att han slog mig eller kallade mig för fula saker. Han sårade mig på andra sätt. Anledningen till att det "tog slut" var nog för att vi växte ifrån varandra, tror jag.
Jag har flera böcker från denna tid med anteckningar. Allt från tankar om just denna kille, både positiva tankar men även negativa. Jag minns glasklart hur jag skrev om hur allt rasade när vi bröt kontakten. Och jag vet att han var minst lika ledsen som mig. Jag plågade mig själv under dessa år, jag höll nästan på att få ett självdestruktivt beteende. Det berodde dock på många andra faktorer också, men han var en del av det. Jag kärade ned mig totalt i denna snubbe. Jag minns även att jag sa till mig själv att jag aldrig skulle glömma denna kille, och det har jag inte gjort. Självklart är jag inte kär i honom, jag har ju min underbara sambo nu. Men han har satt många spår i mitt liv. På gott och ont.
I dag är vi vänner som sällan pratar. Men jag vet att skulle vi ses, skulle det vara som att vi senast sågs förra veckan.
Dag 01 – Om mig
Ja, vem är jag? Hur är jag som person? Det här var svårare än jag trodde.
Vi börjar såhär.. Jag är en väldigt stressad person som alltid har bråttom till något. Är det inte så att jag måste springa till bussen så är det att jag vill få så mycket gjort på jobbet som möjligt. Men samtidigt är jag väldigt produktiv. Jag slarvar aldrig med mina uppgifter. Jobbar snabbt och effektivt men noggrant. Och även här kan jag bli stressad om någon inte jobbar i samma tempo som mig.
När jag var liten blev jag mobbad i fyra år. Fyra hemska år. Under den tiden mådde jag inte alls bra, som ni förstår. Dessa fyra år gjorde mycket med mig. På gott och ont. Jag har haft uruselt självförtroende och självkänsla som jag fortfarande jobbar på. Men jag måste bara påpeka att dessa fyra år har även gjort mig väldigt stark. Jag tar knappt åt mig av elaka kommentarer och glåpord. Om någon kommer in på mer privata saker kan jag dock reagera starkt, men annars inte. Allt som hände under de fyra åren har gjort mig väldigt blyg. Jag tvekar ganska ofta på att någon är intresserad av det jag vill berätta. Därför är jag oftast tyst.
Men när jag väl lärt känna en person kan jag bete mig hur som helst. Jag kan bete mig som ett barn, bara fåna mig eller berätta att jag är bajsnödig. När jag får en positiv repsons av någon och när personen visar sig vara intresserad. Då har jag fått tillit till den personen och då vågar jag bjuda på mig själv.
Det får nog bli bra såhär. Nu har ni i alla fall fått en liten hint om hur jag är och lite varför. Längtar lite till nästa punkt!
Vi börjar såhär.. Jag är en väldigt stressad person som alltid har bråttom till något. Är det inte så att jag måste springa till bussen så är det att jag vill få så mycket gjort på jobbet som möjligt. Men samtidigt är jag väldigt produktiv. Jag slarvar aldrig med mina uppgifter. Jobbar snabbt och effektivt men noggrant. Och även här kan jag bli stressad om någon inte jobbar i samma tempo som mig.
När jag var liten blev jag mobbad i fyra år. Fyra hemska år. Under den tiden mådde jag inte alls bra, som ni förstår. Dessa fyra år gjorde mycket med mig. På gott och ont. Jag har haft uruselt självförtroende och självkänsla som jag fortfarande jobbar på. Men jag måste bara påpeka att dessa fyra år har även gjort mig väldigt stark. Jag tar knappt åt mig av elaka kommentarer och glåpord. Om någon kommer in på mer privata saker kan jag dock reagera starkt, men annars inte. Allt som hände under de fyra åren har gjort mig väldigt blyg. Jag tvekar ganska ofta på att någon är intresserad av det jag vill berätta. Därför är jag oftast tyst.
Men när jag väl lärt känna en person kan jag bete mig hur som helst. Jag kan bete mig som ett barn, bara fåna mig eller berätta att jag är bajsnödig. När jag får en positiv repsons av någon och när personen visar sig vara intresserad. Då har jag fått tillit till den personen och då vågar jag bjuda på mig själv.
Det får nog bli bra såhär. Nu har ni i alla fall fått en liten hint om hur jag är och lite varför. Längtar lite till nästa punkt!
Make a list
Jag tänkte att jag skulle testa en ny och rolig grej. Detta hittade jag på en tjejs blogg vid namn Citty, ni hittar hennes blogg på www.finest.se/Citty. Det är en blogg jag för övrigt läser flitigt!
Listan ser ut som ni kan se nedan. Jag vet inte riktigt när jag skall börja med listan men det återstår att se. Det går till så att dag två kan ni t ex läsa om "min första kärlek". Och vartefter kommer jag beta av dag för dag. Det betyder att ni får minst en uppdatering per dag.
Väljer ni att ta denna lista ni med ska ni länka till mig.
Listan ser ut som ni kan se nedan. Jag vet inte riktigt när jag skall börja med listan men det återstår att se. Det går till så att dag två kan ni t ex läsa om "min första kärlek". Och vartefter kommer jag beta av dag för dag. Det betyder att ni får minst en uppdatering per dag.
Väljer ni att ta denna lista ni med ska ni länka till mig.
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
Tidig morgon för min del
Torsdag morgon! I morse var jag uppe med tuppen. Ordagrant! 05.20 ringde min klocka och snacka om att jag var trött. Jag fick ta öppning då en av kollegorna fick lite förhinder. Nemas problemas, det fixar jag:) Är man inte lite snäll ibland?
I dag kommer mina bebisar hem. Saknar dem så! Det kommer bli skönt med lite sovsällskap. I helgen ska jag se till att få några julklappar inhandlade också. Hittills har jag bara fixat två stycken. Det börjar bli lite bråttom. Vill inte stå där i sista sekund och inse att allt är slutsålt. Rickards present är den viktigaste, den kommer garanterat bli en materiell sak som alla kommer vilja ge bort i julklapp. Så jag måste skynda mig!
I dag kommer mina bebisar hem. Saknar dem så! Det kommer bli skönt med lite sovsällskap. I helgen ska jag se till att få några julklappar inhandlade också. Hittills har jag bara fixat två stycken. Det börjar bli lite bråttom. Vill inte stå där i sista sekund och inse att allt är slutsålt. Rickards present är den viktigaste, den kommer garanterat bli en materiell sak som alla kommer vilja ge bort i julklapp. Så jag måste skynda mig!
Egoboost
Redan onsdag?
Denna dag har gått jättesnabbt trots att jag har varit väldigt trött. Men jag älskar mitt jobb så det är inte alls lika påfrestande att befinna sig på jobbet. Fotot ovanför är från en liten utbildning med jobbet. Kvinnan till vänster är vår teamledare, hur gullig och rolig som helst. Och hon i mitten är en galen liten filur, och självklart på ett bra sätt :) Dessa två och resten av vårat gäng får dagarna att gå snabbt som blixten. Veckan har gått jättesnabbt, det är redan onsdag. Herregud, vart tar tiden vägen? Hinner knappt med.
På fredag är det julfest med jobbet som jag hade tänkt att gå på. Men det blev ändrade planer. Det är självklart någonstans inne i stan och det kommer pågå hela kvällen framåt efter tolv. Det tråkiga är att jag vågar inte åka ensam hem från stan, speciellt inte om man tagit några öl. Jag vägrar! Det gick tråkigt nog inte att lösa på något sätt för den delen heller. Jag ville verkligen gå och umgås med åtminstone 30 pers av alla 800 som jobbar på kontoret. Men men, får se till att gå nästa år.
Jag har precis käkat middag, tänker inte beskriva vad jag lagade och hur jag lagade ihop det. Såna detaljer tråkar bara ut er. Tänkte snart hoppa ner i sängen och kolla på tv. Jag hoppas på att somna tidigt i dag.
Hello there
Ny vecka
Lite sen uppdatering om helgen kanske? Men äh, vad gör det.
I fredags hände det inte så mycket mer än att jag och Rickard bara hade lite fredagsmys. Båda var supertrötta och det blev soffläge hela kvällen. På lördagen fyllde Rickards bror 21 så det blev massvis med fika hos deras mor. På kvällen gick vi ut på krogen och det var riktigt roligt. Vi förade lite hemma hos Jimmy och Sofia för att sedan bege oss mot storstaden. Synd dock att Rickard skulle skjutsa hans mamma morgonen därpå. Halv sex skulle han befinna sig i Salem. Så det blev en tidig hemgång för oss.
På söndag morgon fick jag skjuts av Rickard hem till min käre vän Bea. Där fick jag lite frulle och det bjöds även på kaffe. Som de gamla goda tiderna. Sedan bar det av till stallet för Bea skulle minsann rida. Hon fick rida sin älskade Baron som ni kommer få se bilder på sen. Han är huuuur söt som helst och jättemysig. Och Bea var självklart jätteduktig som vanligt ;) På kvällen kom min storebror hit på besök. Rickard lagade jättegod middag, min lilla superkock. Han är grymt duktig när han väl orkar! Under hela kvällen satt vi och spelade Call of duty - black ops. Ett GRYMT spel bara på tal om det. Jag är helt fast. Ska faktiskt snart slänga mig ner i soffan och spela lite. Jag har haft en oerhört trevlig och mysig helg.
I fredags hände det inte så mycket mer än att jag och Rickard bara hade lite fredagsmys. Båda var supertrötta och det blev soffläge hela kvällen. På lördagen fyllde Rickards bror 21 så det blev massvis med fika hos deras mor. På kvällen gick vi ut på krogen och det var riktigt roligt. Vi förade lite hemma hos Jimmy och Sofia för att sedan bege oss mot storstaden. Synd dock att Rickard skulle skjutsa hans mamma morgonen därpå. Halv sex skulle han befinna sig i Salem. Så det blev en tidig hemgång för oss.
På söndag morgon fick jag skjuts av Rickard hem till min käre vän Bea. Där fick jag lite frulle och det bjöds även på kaffe. Som de gamla goda tiderna. Sedan bar det av till stallet för Bea skulle minsann rida. Hon fick rida sin älskade Baron som ni kommer få se bilder på sen. Han är huuuur söt som helst och jättemysig. Och Bea var självklart jätteduktig som vanligt ;) På kvällen kom min storebror hit på besök. Rickard lagade jättegod middag, min lilla superkock. Han är grymt duktig när han väl orkar! Under hela kvällen satt vi och spelade Call of duty - black ops. Ett GRYMT spel bara på tal om det. Jag är helt fast. Ska faktiskt snart slänga mig ner i soffan och spela lite. Jag har haft en oerhört trevlig och mysig helg.
Friday morning
I dag är det äntligen fredag mina vänner och jag är på toppenhumör. Rickard kom hem i går. Jag pussade massvis som vanligt på både Jackie och R. Det jag blir extra glad över var att Rickard hade köpt tre rosa iphoneskal till mig. Ett i silikon som är neonrosa, ett lite hårdare rosa plastskal som är lite genomskinligt och sedan ett skal som är stenhårt och blänker rosa. Hur fina som helst. Är han inte underbar? Tack min älskling.
I morse när jag skulle springa till bussen(som vanligt, varför lyckas jag alltid sega till det på morgonen?) skulle jag gå och pussa Rickad hejdå. Då drog han ner mig i sängen och höll om mig. Det gjorde det inte direkt lättare att springa ut i kylan. Men han erbjöd sig även att skjutsa mig till jobbet. Det tackar jag aldrig nej till :) Jag bestämde mig för att sedan brygga lite kaffe och rosta några mackor till honom. Det tycker jag han är värd!
I morse när jag skulle springa till bussen(som vanligt, varför lyckas jag alltid sega till det på morgonen?) skulle jag gå och pussa Rickad hejdå. Då drog han ner mig i sängen och höll om mig. Det gjorde det inte direkt lättare att springa ut i kylan. Men han erbjöd sig även att skjutsa mig till jobbet. Det tackar jag aldrig nej till :) Jag bestämde mig för att sedan brygga lite kaffe och rosta några mackor till honom. Det tycker jag han är värd!
Hello there
Jag har en megastor finne mitt på kinden som ömmar otroligt mycket. Jag kan inte ens ligga på den sidan. Ajaj. Men vad gör det? Jag är på jättebra humör trots att jag är jättetrött och har ont i nacken. Dock ska jag alldeles snart lägga mig på spikmattan. Huur skönt som helst!
Just nu sitter jag och kollar på Efterlyst. Jag blir lika upprörd varje gång och varje gång blir jag lika chockad över vad alla omänskliga jävlar är benägna till. Det är riktigt hemskt.
I morgon är det en ny dag med nya tag. Jag trivs väldigt bra med mitt jobb och mina kollegor. Och visst, det är inte något jag kommer jobba med hela livet men jag är jävligt nöjd och har tänkt att jobba med det här i några år. Jag har roligt varje dag och alltid är det någon som lyckas få mig att le om jag vaknat på fel sida. Vi kan driva med varandra på ett småelakt sätt med glimten i ögat utan sura miner. Jag gillar't!
Just nu sitter jag och kollar på Efterlyst. Jag blir lika upprörd varje gång och varje gång blir jag lika chockad över vad alla omänskliga jävlar är benägna till. Det är riktigt hemskt.
I morgon är det en ny dag med nya tag. Jag trivs väldigt bra med mitt jobb och mina kollegor. Och visst, det är inte något jag kommer jobba med hela livet men jag är jävligt nöjd och har tänkt att jobba med det här i några år. Jag har roligt varje dag och alltid är det någon som lyckas få mig att le om jag vaknat på fel sida. Vi kan driva med varandra på ett småelakt sätt med glimten i ögat utan sura miner. Jag gillar't!
<3
I morgon är det torsdag vilket innebär att Rickard och Jackie kommer hem. Det gillar jag!
