© The naked truth

Jag har blivit så lycklig det senaste året. Det må låta klyschigt men jag hade inte förstått tidigare hur en annan människa kan få mig att må så bra. Det är få personer som gjort ett sådant intryck på mig tidigare. 

 

Jag kan faktiskt säga att min pojkvän är den bästa. På alla sätt. Han får mig att må så bra. Det räcker med ett leende och min dag är gjord. Hans leende får mig att smälta, mina knän blir svaga och jag får fjärilar i magen. Fortfarande efter snart ett år tillsammans. Det är något speciellt med honom. Han är inte som alla andra. Han behandlar mig med respekt, han låter mig tala till punkt, han är mogen, han kan resonera som en vuxen karl, han talar om för mig hur vacker jag är, han visar att det är jag som är hans flickvän, han minns saker jag har berättat, han ger mig en sådan bekräftelse så jag känner mig som en gudinna. Listan kan göras lång.

 

Det finns ingen möjlighet för någon att förstå hur jag känner. Jag kan inte förklara hur jag känner. Kan inte sätta ord på min kärlek till honom. Den tar aldrig slut. Jag kan vakna mitt i natten, och sedan njuta av att bara ligga och titta på honom. Det är helt fantastiskt. 

 

Han är den vackraste människan på denna jord. Jag finner inget intresse i att titta på andra killar. Jag märker inte ens när killar tittar på mig eller försöker ragga. Det är inte ens intressant för mig. Jag har hittat min man. 

 

Tanken av att vi har vår framtid tillsammans gör mig ännu mer pirrig i magen. Tänk vad roliga saker vi kan hitta på tillsammans. Tänk vilka fina minnen vi kan skapa tillsammans. 

 

Det jag älskar med honom är att han verkligen bjuder på sig själv. Han är så rolig. Det är få som får mig att skratta så mycket som han gör. Sedan är han genuint omtänksam. Han verkar göra allt för mig och för att jag ska må bra. Han minns saker jag har sagt för länge sedan, allt från en viss grönsak jag inte gillar till något minne jag har berättat. Han bryr sig, han visar att han bryr sig. Något jag inte alls var van med för ett år sedan. 

 

Något jag aldrig kommer att göra är att ta denna karl för givet. Jag kommer alltid uppskatta hans kärlek och det han gör för mig. Jag kommer dessutom visa hur uppskattad han är från min sida. Jag tror oerhört mycket på uppskattning, respekt, kommunikation och tillit. Och det visar sig att han tänker likadant. Hur fantastiskt är inte det? Tack för att du finns baby!

Very long time no seen.

 

Mycket har hänt sedan sist. I början av förra året tog jag ett beslut som ändrade hela min livssituation. Till något mycket bättre. Att gå från att ha en stabil och rutinmässig vardag till att helt plötsligt bo på en annan ort gjorde mig väldigt gott. Jag hade suttit i ett fem års långt förhållande som i slutet varken gjorde mig eller min dåvarande partner gott. Jag mådde väldigt dåligt med ångest och dylikt på olika nivåer och beslutade mig för att gå till en terapeut. Sagt och gjort. Dock gjorde det mig inte mycket då terapeuten inte tog sitt ansvar på olika sätt så jag valde att sluta.

 

Jag kände att jag var redo att klara mig på egen hand. I slutet av januari förra året valde jag att följa med min syster till hennes gamla bostadsort. Det var nog det bästa beslutet i hela mitt liv. Det var då jag fick perspektiv på saker och ting. Jag fick träffa nya underbara människor, jag fick leva livet som man ska leva. Jag var fortfarande tillsammans med mitt ex då, och det var nog då jag insåg hur jävla bra jag egentligen kunde ha det. Jag förtjänade så mycket bättre.

 

Jag fortsatte att åka upp dit med min syster. Vi festade, umgicks och festade ännu mer, dygnet runt. Jag har aldrig mått så bra som jag gjorde under dessa tider. Trodde jag. Sedan träffade jag en kille. Först trodde jag inte att det skulle bli något seriöst med tanke på avståndet men jösses så fel jag hade. Det var något helt magiskt över denna karl. Han var så snäll och genuint omtänksam så jag trodde det var på låtsas. Jag hade aldrig fått känna av denna snällhet någonsin. Jag trodde serisöt att denna vackra och underbara bubbla skulle spricka. Förtjänade jag verkligen att må såhär bra?

 

Nu har vi varit tillsammans i snart tio månader och jag mår fortfarande lika bra, mer än bra. Jag är så förbannat förälskad i honom. Jag ser en framtid tillsammans med honom. Han behandlar mig som en prinsessa. Det är något speciellt över honom. Redan från första gång vi var ensamma kände jag att, den här killen går att lita på. Han är inte den som bedrar eller ljuger för att trycka ned andra. Han är som min önskan. Han har så många fina sidor som jag inte ens kan förklara så att någon någonsin kommer att förstå. Han behandlar mig med respekt, låter mig prata till punkt, respekterar mina åsikter och tankar, allt jag inte är van vid, är han!

 

Jag är så fantastiskt glad över att jag har hittat min drömman. För ja, jag kan faktiskt säga att han är det. Sådant känner man bara på sig. Jag har äntligen hittat den rätte i mitt liv. Det är denna människa jag vill spendera resten av mitt liv med. Bara jag tänker på honom får jag fortfarande fjärilar i magen.

 

Efter första helgen upp i landet, spenderat med bland annat honom mådde jag dåligt av att åka hem. Jag blev seriöst ledsen över att lämna alla underbara människor bakom mig för ett tag. Speciellt honom med stort H. Tack för att du valde just mig. Jag älskar dig så in i norden mycket. Jag går över eld och vatten för dig.