Djupt
Ibland är det lättare sagt än gjort att inte tänka på det. Att inte tänka på det som en gång i tiden gjorde mig så ont. Jag har gått vidare och jag har accepterat, men hur lätt är det egentligen att glömma och leva på som om ingenting hade hänt? Hur lätt är det att glömma något som har pågått under större delen av min uppväxt? Om du bara visste.. Om du bara visste hur mycket jag har att säga, att berätta och förklara. Så många frågor. Men hur är det egentligen att försöka prata med en vägg? Det är som att försöka tala med en döv och därmed kräva en förklaring. Det går bara inte.
Känner du ingenting? Saknad? Ångest? Sorg? Ingenting? Jag börjar tro att du egentligen inte ens bryr dig. Det är som att försöka kräva svar av en fucking vägg.
Känner du ingenting? Saknad? Ångest? Sorg? Ingenting? Jag börjar tro att du egentligen inte ens bryr dig. Det är som att försöka kräva svar av en fucking vägg.
Kommentarer
Trackback
